Offensiv kunskapsplanering

När man utvecklar nya forskningsresultat och tar fram nya produkter bygger man på kunskaper, de man redan har och sådana man kan skaffa sig. Plus de nya idéer man kan skapa från denna grund. Ofta arbetar man ganska traditionellt utifrån metoder man fått lära i sin utbildning, vilket ofta ger acceptabla resultat.

I en värld med en starkt ökande konkurrens kan det behövas något mer. Möjligen en planering som ser till att nya kunskaper hämtas in och finns tillgängliga när de behövs. Gärna innan konkurrenterna har dem. Att man har metoder att bearbeta kunskaperna och bevara dem så att de kan hanteras i de utvecklingsarbeten man startar.

I dag är det mindre vanligt att nya forskningsresultat och nya produkter skapas av enskilda individer sittande på sin kammare. I stället är det grupper av personer med varierande bakgrund som kreativt använder sin gemensamma kunskapsmassa och sin kreativitet till att skapa något nytt. Innan någon annan hunnit före.

Det finns en del arbetsmetoder som inte alltid lärs ut i den traditionella utbildningen men om visat goda resultat när de introducerats till utvecklingsgrupper inom teknik och naturvetenskap. Metoder att öka kreativiteten i gruppen, att klara planeringen fram till ett gemensamt resultat, att utvärdera och lösa uppkomna problem och att våga tänka utanför boxen.

Boken bygger på erfarenheter från många års kurser och konsultarbete inom forsknings- utvecklingsorgan, framför allt sådana som arbetar med teknik och naturvetenskap.

Innehåll
1. Varför offensiv kunskapsplanering?
Konsten att hänga med. Produktiva kunskaper. Inte lönt att planera? Översikt över boken.
2. När behöver man planera kunskaper?
Kunskapsåldern? Kunskapsbevakning. Smulkunskap. Kreativ planering.
3. Olika typer av kunskaper
Mentala modeller. Tyst kunskap.
4. Kunskapsvård på individ- och gruppnivå
Eget ansvar. Egen kunskapsvård. Fyra moment. Tidsaspekten. Bevara existerande kunskap.
5. Utnyttja gruppens kunskapspotential
Större kunskapspotential. Samarbete mellan specialister. En kunskapsframtid.
6. Metoder att ta fram kunskap
Finna och skapa. Medvetna metoder. Söka kunskap. Skilja på viktigt och oviktigt. Bedöma rimlighet. Fråga dokumentet. Arbeta in ny kunskap. Hämta tyst kunskap. Disciplinerad kreativitet. Intellektuella faror. Anpassa till användning. Se möjlighet som problem.
7. Storma fram idéer
Viktigt följa reglerna. Leda hjärnstormning. Stormen bara första steget. Rensa luften. Utvärdera idéerna. Intellektuellt prova.
8. Hantera kunskaper och idéer
Medveten diskussion. Konkretisera. Aspekten viktig. Precisera, avgränsa, definiera. Förenkla. Koppla av. Överskatta inte minnet. Annan tankehjälp. Specifika frågelistor. Kreativa datorer?
9 Planeringsmetoder
Planering med delmål. Planera krogbesök. Beroendediagram visualiserar. Från slutmålet. Resursplanering. Konsten att pruta. Bedöma och hantera risk. Förförsök. Använd riskgraderingen. Reservtid.
10. Bevara kunskaper
Lättflyktigt i människor. Dokumentera för sig själv, för efterföljare. Kunskapsdatabas – administrera. Sekretess. Elektronisk säkerhet.
11. Överföra kunskaper
Överföring med mål. Bygga på kunskaper. Typer av kommunikation. Projektmöten. Datainsamling från människor. Rapporten. Seminarier. Kurser.
12. Varför planera forskning?
Bygger vidare på kunskap. Hårda och mjuka aktiviteter. Orientera sig i arbetet. Lägga upp arbetet rationellt. Reagera på vad som inträffar. Hantera existerande resurser. Välj lämpliga arbetsmetoder. Samverka med andra. Planera någon annans arbete. Vad kan inte planeras? Vad är forskningsmål? Formulera operationella mål.
13. Planering av produktutveckling
Människan inte specad. Att tänka nytt. Projekt ska misslyckas. Bredd eller djup. Många eller få. Människan viktig komponent. Begränsa risken. Många idéer behövs. Prototyputveckling.
14 Framtiden får visa…

110 sidor
Pris 180 kr plus frakt och moms
Kan beställas från order@comed.se