Öppna förskolan – underskattad resurs för integrationen
Det är inte lätt för invandrare att komma in i svenska samhället. Det är en av de utmaningar som regeringens framtidskommission tar upp. I det kyliga svenska klimatet finns inte så många platser att skaffa sig bekanta och vänner. Själv har jag dock närmare 20 års erfarenhet av en miljö där det tvärt emot är relativt lätt att få kontakter och skapa nätverk. Det är öppna förskolan, i mitt fall Öppna förskolan Elefanten i Rågsved.
Öppna förskolan är inte en förskola utan en skola för hela familjen. Minst en förälder är alltid med sitt barn där och har ansvar för det. Där kan de möta andra i samma livssituation. Detta att ha fått barn är en stor händelse och skapar en stor gemenskap med andra som upplever det samma. På öppna förskolan möts man på samma villkor och får hjälp att förstå varandra. Här umgås man oavsett vilken kultur, religion, utbildning eller ekonomisk status man har, mammor, pappor och barn – en unik miljö i det svenska samhället som borde uppmärksammas bättre som viktig för integrationen.
Långt ifrån sitt sociala kontaktnät
I en förort till Stockholm som Rågsved med många nyinflyttade från olika orter i Sverige och från många andra länder får öppna förskolan besökare som hamnat långt ifrån sitt normala sociala kontaktnät. Ofta har de inte så många kontakter i det nya närområdet. Men alla har ett gemensamt, de har små barn, och det gör att de kan känna en samhörighet med andra småbarnsföräldrar.
På öppna förskolan deltar alla i lek med barnen, sångstunderna och andra aktiviteter. Här sitter man tillsammans, äter, ger barnen mat och fikar. Här är det lättare att prata med varandra. Här hjälps man åt med barnen. Här blir man vänner och kommer in i svenska nätverk som håller under barnens uppväxt och blir ett socialt stöd för både barn och vuxna.
Spontant och frivilligt
Till öppna förskolan kommer man spontant, det kostar ingenting och man behöver inte registrera sig. Pedagogerna som arbetar där planerar en pedagogisk gruppverksamhet utifrån besökarnas behov och önskemål. Målet är att föräldrarna ska kunna ha en utvecklande samvaro med sina barn. Denna första tid i ett barns liv är viktig för utvecklingen och anknytningen till föräldrarna. Det som händer de första åren är avgörande för resten av livet. Men öppna förskolan är inte bara bra och utvecklande för barnen utan också föräldrarna som där kan få samhällsinformation, råd och stöd, inte bara från personalen utan också från andra föräldrar.
Eftersom barnen är så små när de kommer till öppna förskolan är det viktigt med principen att det alltid ska vara någon förälder med dem. Det är genom föräldrarna som den pedagogiska personalen når barnen. Barn kommer ofta första gången till öppna förskolan när de är någon vecka gamla och vänjer sig under första årets besök (ofta flera gånger i veckan) så småningom vid de andra barnen och andra vuxna än föräldrarna. De vänjer sig att vara i grupp och ta hänsyn vilket underlättar inskolningen till förskolan när den blir aktuell. Inte minst viktigt nu när många barn börjar allt tidigare i förskolan.
Multikulturellt knytkalas
Besökarnas olika bakgrund leder ofta till intressanta samtal på öppna förskolan. Vi frågar om kultur och traditioner i deras hemländer och de vill höra om våra svenska. De visar vi upp i den dagliga verksamheten och vid olika högtider. Våra besökare från andra länder visar upp sina i olika sammanhang, t ex vid det multikulturella knytkalaset i samband med FN-dagen.
Hösten 2010 (vår sista hela termin) deltog familjer från elva länder med sina speciella maträtter i detta knytkalas. Förutom från Sverige hade vi maträtter från Afghanistan, Brasilien, Chile, Eritrea, Estland, Kurdistan, Norge, Palestina, Spanien och Tyskland. Det byttes många recept under dagen. Hösten 2010 hade vi som regelbundna besökare dessutom familjer med ursprung i England, Indien, Irak, Kanada, Kina, Ryssland, Somalia och Turkiet.
Hos oss på ÖF Elefanten i Rågsved var under senare år ungefär hälften av besökarna från andra länder än Sverige. Där kunde vi ge dem ett vänligt och utvecklande mottagande. Där kunde de bilda nätverk med andra i området. Där mötte de infödda svenskar med vilka de hade det gemensamt att de var småbarnsföräldrar. De kom där nära det svenska samhället, något som annars kan vara svårare. De fick röra sig i en krets där det talades och sjöngs på svenska vilket kunde underlätta för dem att lära språket. Allt detta är viktigt för integrationen i det svenska samhället.
Betydelsen betonas, men...
Öppna förskolans betydelse betonas i Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) där det t ex på sidan 73 står:
Den öppna förskolan är öppen för alla föräldrar. Det är en icke stigmatiserande mötesplats där t.ex. svenska föräldrar och föräldrar från andra länder kan lära känna varandra, där unga mammor kan lära av äldre, där pappor med barn träffar andra pappor. Den främjande miljön lockar olika grupper av föräldrar och bidrar till erfarenhets- och kunskapsutbyte och till att stärka sociala nätverk. Utredningen vill särskilt lyfta fram den öppna förskolans unika roll som en generellt föräldrastödjande verksamhet.
Verkligheten är dock en annan. Öppna förskolan prioriteras lätt ner av kommunerna som måste uppfylla förskolegarantin. Behövs lokaler till en ny förskola är det frestande att ta öppna förskolans. Det hände t ex i Rågsved strax innan jag gick i pension våren 2011. Drygt två år senare finns det fortfarande inte någon öppen förskola i Rågsved.
Solveig G Hägglund
(2013-09-24)